Lässtrategier

Läs, tänk, markera!

Den här affischen kan du som lärare använda i klassrummet för att visa elever hur de kan markera texter när de läser, för att visa hur de tänker under läsning, och på så sätt bland annat visa dig vilka lässtrategier de använder sig av. Elevernas markeringar kan du använda för att bedöma deras förmåga att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.

Markeringarna kan självklart användas på olika sätt. Att låta eleverna göra markeringar i marginalen på låneböcker från biblioteket kommer ju inte på fråga, även om det är med blyerts, men om de läser en medhavd privat bok hemifrån är det fullt möjligt med deras tillåtelse (men eftersom vi har en kostnadsfri skola är det givetvis inget alternativ). Däremot är det rent praktiskt möjligt att dela ut små post-it-lappar som eleverna kan fästa i marginalen i låneboken där de markerar sina tankar samtidigt som de läser, tankar som de sedan kan redovisa för dig, parvis, gruppvis eller i helklass. 

Ett annat alternativ är att du kopierar en text som du låter alla elever läsa och markera. Texten kan ni sedan gå igenom tillsammans på en Cleverboard eller liknande och delge varandra läsningsmarkeringarna, utbyta tankar helt enkelt.

Markeringarna kan också användas i samband med kamratrespons av varandras texter. Givetvis kan du använda samma uppsättning markeringar när du läser och ger respons på elevernas skriftliga alster.

Att använda sig av denna markeringsteknik:

• kan bidra till att synliggöra de egna lässtrategierna som i sin tur kan hjälpa eleverna att bli bättre läsare
•  kan vara ett användbart verktyg som kan hjälpa dig att bedöma lässtrategier. 

Idén hämtad och översatt från  användaren "Just a Primary Girl" på hemsidan "Teachers Pay Teachers". 

Småningom tänker jag lägga ut ytterligare ett dokument med kompletterande symboler för markering av textredigering.  

Styckeindelning

Hur lär vi elever styckeindelning? 

Det finns egentligen inga fasta regler när det gäller styckelängd och styckeutformning (indrag- eller blankradsmarkeringar) utan det är upp till eleven/skribenten själv att välja utifrån texttyp och intentioner i texten. Styckemarkeringarna är dock tänkta att fungera som vägvisare för läsaren (så att läsaren lättare kan följa skribentens tankegångar). Skribenten kan välja att skapa stycken så att läsbarheten ökar eller så utgår man från estetiska eller litterära effekter. 

Ett stycke i en text är en innehållslig enhet; stycket har ett tema. Eftersom stycket är en innehållslig enhet bör eleven markera nytt stycke vid förändring i fråga om: tema, tid, rum, person, händelse, aspekt, perspektiv eller argument.

Källa: "Skrivboken" av Siv Strömqvist, Gleerups Förlag 2000

Den här affischen kan du använda som stöd i klassrummet för att visa elever hur de kan tänka när de ska dela in sin text i stycken. 

Kan du bevisa det?

Den här affischen kan du använda som stöd i klassrummet för att visa elever hur de kan tänka när de ska skaffa belägg samtidigt som de läser faktatexter för att styrka påståenden och resonemang som de vill visa och presentera.

Hur bra har jag förklarat?

En lärare behöver löpande återkoppling på att undervisningen fungerar. 

Det händer att läraren frågar eleverna: Har ni förstått? De elever som oftast svarar på denna fråga har förstått och svarar därmed ja. De elever som inte har förstått vill oftast inte skylta med detta och undviker därför att avslöja att de inte förstått, speciellt om de är i minoritet. Först och främst är det viktigt för läraren att förflytta fokus från elevernas förmåga att förstå till att fokusera på sin egen förmåga att förklara. Inga elever ska behöva känna att de inte förstår, istället är det läraren som inte förklarat så att alla förstått. Genom att använda sig av dessa handsignaler kan läraren göra ett snabbt överslag hur många som har förstått (bedömningsskalan är uppkallad efter skaparen Marzano). Denna metod ger alla elever möjlighet att ange sin förståelse av lärarens undervisning på en skala (inte bara de elever som hörs). Jag inbillar mig också att det är en aning lättare för elever som inte förstått att visa detta på ett subtilt sätt då deras han blir en hand i mängden. Det finns naturligtvis en risk att de anger att de förstått trots att de inte har det men då handlar det om att arbeta med klassrumsklimatet. Denna bedömningsteknik är en av flera som kan användas i klassrummet för att avgöra om läraren ska gå vidare eller stanna upp och reda upp otydligheter.